Sjukdag

Idag har Elisabeth och jag haft en sjukdag. Man behöver inte vara så väldigt sjuk för det, det räcker att man tycker lite sådär lagom synd om sig själv, vilket ju är lätt att frammana.
Vi behövde alltså piggas upp för att tillfriskna snabbare. Tog oss till videomix för att hyra alla deras astrid lindgren-filmer. Innanför deras dörr står dock en stor box som blockerar dörren. 
Dörren står lite på glänt så vi knackar frenetiskt och
ropar så högt vi kan "hallåå, får vi komma in??". Inget svar. "Tänk om det pågår ett rån och det är rånaren som har blockerat dörren" säger jag. Elisabeth använder sina sista krafter och får upp dörren, vi trillar in redo att rädda expediten men i affären finns det kunder??? "Jag glömde bara ta bort lådan" säger expediten. How exciting. Jaja. Fick en Emilfilm men fler hade hon inte. Det ligger ytterligare
en videoaffär bara en bit bort så provar med den med. Men ägaren har inte öppnat fastän öppettiderna säger att han borde ha gjort det för längesen. Vi stormar in i första bästa närliggande
affär och Elisabeth hoppar över "hej" och går direkt på "Var är han???" "eh vem?" undrar biträdet. "Videoaffärskillen såklart! Var är han? Han skulle ha öppnat NU. Det här är FÖR dåligt!" Efter att inte ha köpt någonting men blivit utrustade med tejp och papper stormar vi ut igen och tejpar upp en ARG lapp på dörren till 
videoaffären. Där fick han så 
han teg! Känns fint att vi gjort en insats och ordnat upp lite i samhället. Därefter ska vi köpa tilltugg, "vi kan väl kolla om de har något nyttigt" säger jag. Vi går bort och kollar på grönsakerna. När vi kontrollerat att de ser ut att ha det bra på sin hylla köper vi choklad.
 

New York

Jag har köpt min flygbiljett till NY. Tänk er en massa utropningstecken därefter som förökar sig som kaniner. Det ska bli så himla roligt, det är inte förrän i mars men längta kan man ju börja med redan nu. NY, städernas stad. Och Emma, som jag då inte träffat på fem månader, henne längtar jag ju allra mest till!



Jag hoppas på en lika bra resa som vår Londonresa i somras! Tvn med maskeringstejp var en utav höjdpunkterna.

Miljökämpe

Det är viktigt att tänka på miljön ibland. Ofta får vi höra att vi måste skära ner på vår vattenförbrukning, eftersom det tydligen är brist på vatten. Det kan låta konstigt, för vad jag kommer ihåg lärde man sig i skolan att jordens yta består av 70% vatten men så är det alltså.

Jag har nu dragit mitt strå till stacken genom att inte duscha på fyra dagar. 

Julpyssel

Jag och en del utav co: var hemma hos Keathan och gjorde julkort igår. Extrem mysfaktor. Först lagade vi mat och sen pysslade vi i flera timmar. Cissi hade t.o.m inhandlat en julskiva, ambitiöst! Det var inte min idé att göra julkort, jag hade väl mest tänkt att i vilket fall är det trevligt att umgås 
och käka en chilinöt eller kanske alla. Visade sig dock att jag gick helt upp i det hela. Var så 
koncentrerad att jag glömde att prata. 
Fixade hela tre (!) julkort på tre timmar. Fatta vilka summor man skulle tjäna om man hade detta som heltidsjobb! Roligast var när jag höll på med sista touchen på mitt sista
 kort. Svettpärlor av koncentration bröt fram i pannan när jag försökte skriva de båda O:na i "God jul" så fint som möjligt. De båda O:na?? AAAA! Ja, "GOD JOL" önskar Emily, bäst i klassen i svenska.




Texten är ett julklappsrim och lyder
"nästa gång du är i en svacka
använd denna och gör en macka".
Vad ska Elisabeth ge bort?



Och så har Colin fått en storebror. Han heter Casper och ska hjälpa mig att fånga världen på bästa sätt. Första bilden var en väldigt läcker bild på min syster när hon städar iförd ett par
riktigt snygga pyjamasshorts med musse pigg-motiv som jag köpte när jag gick i sexan. P.s. klart som fan att det är nördigt att döpa sin kamera, men passa er! det är nördarna som kommer att ta över världen.

Säkert! säkrade kvällen (ha ha)

Lördagskväll var bästa kvällen på länge. Var först hemma hos k8 med mina darlings, samt introducerade fina kimberly och det gick så väldigt bra. Sen kb och miss Annika Norlin. Hon var så himla bra och stämningen var på topp, alla var alkoholglada och jag var euforiskt lycklig. Jag armkrokade en främling, vad gör det att han var motvillig när jag hade så kul. Konserter om något får mig att vilja krama hela världens befolkning på en och samma gång, fånga dem i en bamseomfamning. En stackars popflicka bad oss dock att tagga ner. Jag säger stackars, för det är precis sån där trångsynthet jag är allergisk emot. Det är samma som när jag var på bio med kära emma och en surgubbe framför oss vände sig om med en dräpande replik bara för att vi skrattade för högt. I reklamen till och med. Herregud lev lite mer eller låt åtminstone andra få njuta av livet så mycket de vill. Åja their loss.
Kvällen i övrigt innehöll så mycket annat bra. Jag dansade och hoppade och svettades, fick en het tomtemössa av en tomte, fick låna en basker, fick höra att jag ser ut att vara 16 år gammal, fick extra pommes i min falafel och såklart all denna kärlek och värme jag känner när jag är omgiven av de bästa av de bästa. Säkerligen tycker de flesta att deras vänner är just världens bästa människor, och det gör jag med. Jag kan inte låta bli att tycka att just mina vänner, de glittrar och skimrar lite extra.




(mannen till höger har ingenting med texten att göra)



Men, helt plötsligt eller kanske inte helt plötsligt men helt plötsligt så uppenbart, så kom jag i obalans. Jag har en känsla av att jag känner något som jag kanske inte borde känna, jag vet inte riktigt vart jag ska stoppa det. Jag började skriva igen igår natt vilket alltid är ett tecken. Fast min syster kom och råkade avbryta, kanske lika bra det för utan att försöka gjorde hon mig glad och bekväm igen. Kollade in massa gamla musikvideor på youtube, sjöng med högt och gräsligt och skrattade rått åt 90-tals frisyrer och spice girls (ah, minnen!). Det är en speciell sorts samförstådd vänskap som man bara har med
människor man verkligen känt Hela livet och delat uppväxt med. Jag tycker synd om alla som inte fått uppleva det. 

Ospeciell unik vardag

Idag har det mest varit en sån dag som är utfyllnad mellan andra dagar. Har städat en del, lyssnat på musik, druckit mängder med te och tja, inte så mycket mer. Men det behövs sådana dagar med. Snart är det jobb, sista dagen i 
november och efter 180 timmar
kan jag väl vara välförtjänt av lite slappning på högsta nivå.
Har fått lön, mestadelen var förstås redan förbrukad för sån är jag, med det blev iaf en shoppingdag med darling Jessica igår. Jag fick ett par jeans och nån tröja, lycka! Nån form utav lycka är det ju trots allt. Oh well, ännu lyckligare kommer jag bli av min flygbiljett, och kamera. Snart..
I övrigt har jag träffat en favvovän elisabeth och läst lite böcker, så mycket mer varken hinns eller orkas när man jobbar natt. Men snart är jag ledig på obestämd tid. Inte så bra. Jag har insett att frånvaron av min återkommande vinterdepression bl a beror på att jag har hållit mig extremt sysselsatt. 
Åja, det finns väl alltid saker
att hitta på och tiden går så fort, så fort, flyger nästan och rätt vad det är så kommer det att vara vår. (Och rätt vad det är så kommer det att vara sommar, höst och vinter igen och vips så är man pensionär)

Vid himlens utkant

Igår var jag på bio med min kära moder och såg Vid himlens utkant som jag tycker att alla borde se. Helt fantastisk! Man får ta sig till smalfilmernas tillhåll bio Panora men det är det värt och förresten är där trevligt. Har bara varit där en gång tidigare och då på nattklubb, det väcktes lite minnen av den kvällen som jag delade med två vackra främlingar. Jag var så väldigt impulsiv och främmande för konsekvenstänkande. Förresten så är jag så än idag. Ibland lever jag alldeles för mycket i nuet. Men kanske hellre det..
Nu när jag ändå är inte på det spåret så vore det passande att belysa det otroligt fina med oväntad snällhet från främmande människor. 
Rara tanter på apoteket, 
komplimanger som väger tungt för att man inte på något vis försökt förtjäna dem eller människor som vågar möta förstulna blickar med öppna leenden. Som vågar, lite mer.
Något sådant kan göra min dag.

Kort visit i gamla hemtrakter

Kreativiteten ligger i dvala, det blir mest ord på ord som inte bildar mening. Allting bara flyter på. Det var längesen det tog stopp och jag är såklart glad, överlycklig, men jag är också rädd för den infunna neutraliteten till allting. Något som tycks ha kommit av sig själv när jag slutade kämpa emot. Belåtenhet och bekvämlighet i all ära (all!), jag bara funderar ett 
slag över vart den andra biten
av mig tog vägen, den bit som i flera år var den enda igenkännliga. Jag känner mig lite platt och onyanserad, men likväl äckligt tillfreds och stabil och det är kanske så det ska vara. Jag mår trots allt så väldigt bra, så väldigt bra.



"Du har ett så trevligt sätt att tiga på" - full pott för den meningen, Hjalmar Söderberg.

I glada vänners lag

Vaknade åtta imorse, bakfull, sleep deprived, ögon som man knappt kan se ut igenom och spritfabriksandredräkt och då känner man Vad skulle detta vara bra för? Men jag har druckit massa coca cola och ätit chips och dippa så näringsvärdena är bra igen, och jag har dansat till bra musik och endorfinat mig lite och livet är åter så jävla bra.
Det var ju också värt det. Gårdagen var Tjejkväll. Louise ville tacka för den skitbra välkommen hem-festen vi fixade åt henne så hon bjöd på mat och lekar, mitt och Keaths lag vann 
inte men vi
kom på delad andraplats utav fyra, mäkta stolta! Kväll med favoritvänner, öl, dans och skratt, bättre än så blir det inte. 
Det blev inte heller mer än så, vi skulle ut och shejka rumpan, jag hade längtat flera veckor var ju äntligen ledig, men tequila och framhävda känslor och hunger tar ut sin rätt, alla ville hem utom jag, fast hem fick jag ju vackert gå, det var lite illa jag ville gärna matcha fylla med fyllehångel och lite hudmothud med den hete. Men man kan inte få allt, jag fick ju i vart fall dagen innan samt en väldigt trevlig middag på Mosaik. Det här med dejting passar mig så himla bra. Eller kalla det vad man vill, benämning är inte väsentligt, men själva företeelsen. Gå ut och äta, dricka vin, gå på bio etc kanske en gång i veckan eller så, bara kvalitetstid ihop och all annan tid är egentid. Slippa min skrämselfaktor nummer ett - vardagsslentrian och slut på samtalsämnen och varför blev vi ihop egentligen? Det har vi glömt men nu är det ju en vana, vi gör ingenting åt det gamla vanor bryts inte så lätt. Nej tack säger jag, man ska ju känna att man Vill annars kan man lika gärna vara utan.

Fick lite havsvindar i håret och tångpromenad igår, hade suttit fint idag med. Fast nu ska jag snart till stan, ska fika med Kriszta. Kriszta var och tittade på min lägenhet för några månader sedan, hon verkade väldigt trevlig men vi pratade mest om lägenheten så det är lite vänskaps-blind date över det hela. Spännande! 

Opera

Var på opera igår kväll med mamma, såg Puccinis "la fanciualla del west". Så bra det var! Har aldrig varit på opera tidigare, antingen hata eller älska sägs det och jag sällar mig glatt till det sistnämna ledet. Det var verkligen skitbra, gåshud i dom höga tonerna och hela kitet. Och något av det bästa är att man kan få 95krs biljetter ifall man köar en stund samma dag, det gjorde jag och det var det helt klart värt. 400 kr hade annars känts lite svårare för min stackars plånbok. Vintern för med sig en massa oönskade utgifter, man måste ha busskort till jobbet, jacka, skor, mössa etc (plus en jävla massa hudkräm! hela jag är en enda stor torrspricka, nice..). Var iaf en stund i stan igår och hittade en jacka som jag ska hämta idag och vips är man 2000 kr fattigare. INTE vad jag vill lägga pengar på.
Måste bara nämna att jag hade en jättebra kväll dagen före också. Var som sagt hemma hos min farmor och hennes syster. Blev bjudna på mat och spelade sen Liverpool, kortspel som tar 2 timmar att spela och det gäller att tänkatänka. Skitkul! Iaf mina släktingar är dom underbaraste damer man kan tänka sig. Dom är beresta och intelligenta och det är alltid väldigt intressant att höra dom berätta om allt dom varit med om, och utöver det är dom så väldigt rara och omtänksamma och tänker på allt. Exempel: vi träffas inte så väldans ofta men ändå kommer dom ihåg att handla havremjölk åt mig att ha i teet. Knappt så jag själv kommer ihåg det. Borde träffa släkten lite oftare.

trettonde november

Min pappa fick skruvmejslar i fars dag present, han blev glad. Vi barn fick mat och blev också glada. All is well. Träffade därefter h.m, hemma och kollade på film, 
jag valde men fel: 
a guide to recognising 
your saints, under förväntan tyvärr men mysigt var det ju iaf.
Igår fick jag jobba ensam hur många timmar som helst "gör det något?" Gör det något? Aldrig är jag så lycklig (nåja) som när jag får jobba själv. Jag klarar inte av att vara social 24 timmar om dygnet. All personal är heaven där men det är också nice att vara ensam. Jag är lite enstöring men det har jag alltid varit så det gör inget. Jag saknar ingenstans att bo själv men visst är det trevligt att komma hem och ingen annan är där. Då spelar jag musik högt, just nu mozart för jag orkar inte med överflödig sång och ljud, skapar mina egna bilder. Detta händer dock väldigt sällan eftersom syster är arbetslös och mamma jobbar liknade tider som jag. Men det gör inget. Jag trivs så väldigt bra här. För bra, jag letar inte efter något annat vilket ju var meningen från början. Men här känner jag mig som hemma. Min mamma och syster är så väldigt bra att bo med. Det är roligt här.

Idag är jag ledig och jag ska städa. Först måste F vakna, vid två kanske? Gott om tid för mig att ha en riktigt gosig dag. Ikväll ska vi hem till farmor och yrsa, underbara släktingar, ska spela avancerat kortspel med oss för att jag ville, trevligt!

Det är bloggen och inte jag som inte kan styckeindela.

elfte november

Vintern är här, vi människor börjar alla samtal med att kommentera vädret för det påverkar, jag vill helst gå i ide men vår art är tyvärr inte utrustade med denna förmåga. Tänk att få sova hela vintern, lagom till slutet av mars vill jag sova och vakna till doften av vår och nystarter. Men ännu är mitt humör på plusskalan och så vill jag att det förblir, jag ska se till att det blir så för en gångs skull. 
Jag har jobbat i veckan, men lagom mycket så jag hinner leva lite också. Eller snarare hinna göra ingenting. Det är det jag gillar mest. Dricka te och läsa böcker och kolla film. Ibland umgås men helst med dom som redan känner mig så det är sådär fint otvunget och jag behöver inte ens vara trevlig, inte ens prata om jag inte orkar- just nu är det det enda slags umgänge jag vill. Har läst voltaires candide och skrattat, anna karenina och lämnats ganska oberörd, till skillnad från goethes den unge werthers lidanden. Jag har också varit sådär obehagligt förälskad i en jag inte kunde få, fast jag tog inte självmord i vart fall det gick över så 
småningom och nuförtiden verkar det bara
vara jag som säger stopp.
Såg Cats igår, åh jag älskar musikaler. Jättebra var den och katterna var fantastiskt fina. Kunde man ha så trevligt alltid vore livet allt bra..trevligt. Eller som i fredags, då jag träffade elisabeth
och keath, vi tittade på idol, drack vin och hade fotosession i nattkylan och det var allt bra fint, 
då gör det inget att man somnar på jobbet dagen därpå.

And the night came on

Gick upp vid halv åtta idag. Frivilligt! Jag brukar göra det nuförtiden, så det är ingen sensation. Reflekterar över det ändå. Kan inte sova länge på morgnarna nuförtiden. Är jag vuxen nu? Jag vill gärna tro det. Jag klamrar mig hårt fast i allt som kan användas som bevismaterial för att jag inte är ett barn längre. Vill gärna kalla mig kvinna, inte tjej. Undrar vad det bottnar i? Lite självreflektion är aldrig fel. (men kanske inte i den utsträckning jag gör det, hinner aldrig få min skönhetsömn)
Dricker coca cola direkt efter frukost. Jag röker inte, snusar inte, knarkar inte, äter hälsosamt (...), dricker inte kaffe etc. Coca cola är min enda last. Har vip-kort till konsums pantmaskin. Har skuldkänslor för min onödiga överkonsumation, men inte 
tillräckligt för att dricka mindre. "Köpt"
ett fadderbarn för att lätta mitt samvete. Väntar med spänning på vad brevbäraren ska lämna till mig. Nice att få låna andras barn..

Var på Mosaik igår med dom bästa av dom bästa: Keath, Elisabeth och Jessica. Firade keathans födelsedag, en gång till och 1½ månad i efterskott. Så himla trevligt och roligt. Min självvalda familj är världens bästa. God mat också, mosaik är kul med en miljon smårätter att välja mellan, tog en halvtimme bara att bestämma sig. Pratade resor, skolor och så sex förstås. Satt kvar långt efter vad som är accepterat, men när det bara var vi kvar och servitrisen började duka inför morgondagen så erkände vi oss besegrade. Fin kväll, det är lite för snålt med sådant nuförtiden. Nackdelen med vuxenlivet är att alla är så busy hela tiden. Jag saknar att umgås varjevarje dag och utöver det prata i telefon flera timmar varje dag. Att verkligen veta ALLT om sina bästa vänner. Så är det ju inte riktigt längre. Det är inte bara alla andra, det är jag också som inte har tid. Tiden är ju lika lång som förut förstås, men vi prioriterar annorlunda antar jag. Eller så är det bara naturligt, man behöver inte varandra på samma sätt längre. Bästa vänner byts mot pojkvänner etc och jag deppar lite, klampar runt i nostalgiträsket, fast kanske med glimten i ögat för 
mycket fint i livet kommer av förenderlighet och nyskapande och jag ser hellre framåt än bakåt. 

Måndag

Åh så nice. Idag skuttar jag (nästan) upp ur sängen, pigg och utvilad. Hade glömt hur det känns. Jobbat 12 dagar i rad, i genomsnitt 9-10 timmar per dag. Zombie sista dagarna, helt slut i huvudet. Är trött på att vara social och trevlig och glad och arbetsam och aktivt lyssnande med kloka pedagogiska svar. Är ledig 3 hela dagar. Känns som lov! Historiaprövning på onsdag. Inte hunnit plugga så värst. Min sysselsättning idag och imorgon. Får gå som det går, är mest för csns skull. Men klart jag grämer mig, hade jag haft tid att plugga mer hade det ju kunnat gå väldigt bra. Självvalt att jobba istället så bör inte skylla på att jag inte har tid. Jag får pengar för min tid istället. Trevligt det med. I tanken är allt redan spenderat på blivande minnen och upplevelser.

Lite luft mellan tankar

Long gone, kanske ska vi ge upp och lägga ner. Eller kanske inte. Idag fyller min syster 19 år plus 3 dagar, ska firas med Släkt och Present. Ett litet husdjur till lilla madame och min rödblinkande gnagare är åter bara MIN. så wonderful. Kanske blir mer tangentbordtankar nerbankade. Jag 
bankar frenetiskt och hårt,
syster kan inte sova i rummet bredvid.
Jag ligger vaken och analyserar och tänker. I retroperspektiv och distanserat kommer allting åter men det är bra, med tid som mellanrum kan jag förstå lite bättre, orka och våga, metodiskt går jag igenom. 
En shoppingrunda i London har avverkats och London innebär hemmakänsla, jag älskar stora städer. Jag är tvärtemot alla andra, blir stressad ute på landet när inget händer och lugn när ljudet och människorna och valmöjligheterna staplas på varandra. Har blivit närmast besatt av att åka till NY. Jag har jobbat som en tok i oktober och i november får vi se hur långt det räcker...men det borde! Påminner mig om att jag ska maila till damen där borta, hinner aldrig. Pappersbrev är kanske the way to go. Jag saknar vännen väldigt.
Jag jobbar hela tiden, ca 140 timmar denna månad. Får det får jag ut ca 11000...det är helt bisarrt. Jag är ensam och har knappt nån hyra men kollegor har barn och hus och mat etc och allt ska gå på den fjuttlönen? Jag kommer Inte att bli detta när jag blir stor. Utbildning viktigast. Det vet jag. Men inte gör jag så mycket åt det denna terminen heller. Jag har dumpat alla ämnena t.o.m engelskan till slut, som jag älskade men jag kom lite efter och då är det Försentförsent. Mvg eller ig är min paroll. Ska däremot göra prövning i historia om nån vecka. Har läst historiaboken och insett att jag tack vare en dålig lärare för längesen hade glömt bort hur mycket jag tycker om historia. Fint att intresset är åter.

Träffar heta mannen, leker duktig dotter, fixar vänskapspluspoäng på olika sätt och lagar hål i historien och i människor jag tagit i sönder, men allra mest lagar jag mig själv.

Och så lyssnar jag på Leonard Cohen, den enda som överlevt för mig år efter år, han kommer överleva mig också. Men allra mest läser jag böcker som vanligt. Måste puffa för "tillsammans är man mindre ensam". Åh jag älskar. Hundra procent min typ av litteratur. Svåra söndriga människor, les miserables som inte passar samhällets normer som bär på massa Heavy stuff och som otippat möts och sakta men säkert blir dom lite lagade. Igenkänning och efteråt 
är man själv lite lättare för det finns hopp
även för oss.
Började också läsa "vindens skugga" och släppte aldrig. Ska skriva kärleksbrev till författaren och be honom skriva något mer, som trots miljonupplagor så uppenbart är skrivet för just mig.

Nobel

Imorgon klockan 13.00. En av mina livsdrömmar är att vinna Nobelpriset i 
litteratur. Det är en 
sådan dröm som inte tar någon hänsyn till realistiska aspekter exempelvis talang, lite likt den dröm jag närde som barn (eh okej, typ förförra året) att en dag få sjunga i en Disneyfilm. Men drömmar behöver inte ha någon verklighetsanknytning, det är fint att få ha dom bara.

Fram till den dagen jag själv skakar hand med Vikkan (lär det väl vara vid det laget) så hejar jag på Amos, min älskling. Jag ska döpa mina barn till Amos.

Estoy enferma

Igår påpekade jag lyckligt för min mamma hur längesen det var jag var sjuk. Idag är jag sjuk. En 
extremt märklig "sjukdom" också,
mina underögonlock har svullnat och det gör ont. Ögoninflammation? Kanske blir doktorn imorgon. Jag har ju ändå frikort så det är ju Gratis, går ut snart här gäller det att passa på. Kan också vara hypokondri, det där med ögonen. Rubrikmeningen är bland det enda jag kommer ihåg 
utav spansklektionerna.

Återuppstånden

Inte blivit så mycket bloggande. Det finns många anledningar, dels för att jag är en outsider i vårt hightech samhälle och klarar mig ypperligt bra utan datorn i en vecka (förutom om datorn har gått sönder, då klarar jag mig helt plötsligt INTE under några omständigheter måste Genast lagas!) men den största anledningen är min lillasyster. Hennes mus har gått sönder och hon har inte råd att köpa en ny (har råd med kläder fest etc men inte en ny mus för 79 kr) så hon tar min. Alltid. Och jag är för snäll/ lat för att tjata på henne.
Och så är jag så upptagen så, hela tiden, har inte tid med datorn. Det är inte sant men jag vill gärna tro det. Men mycket bra händer. De två senaste veckorna har jag träffat Emma och tagit avsked, eller jag vill inte att det är avsked i 13 månader för det är alldeles alldeles för lång tid att vara utan vännen. Jag har förstås höglyftande planer men dem står oturligt nog i direkt koppling till min ekonomi.  Jag har varit på bio gånger två, This is England och Du levande. Se båda! Jag har träffat den heta mannen och jag har haft 
fantastiska samtal med vänner. Och så har 
jag jobbat mycket. Jag har även sagt ett sedan länge förestående förlåt och det var befriande. Och Louise har kommit hem, 1½ år i NY, hon verkade precis likadan som förut och det var fint att se henne. Och sen har jag läst böcker. Det är det bästa jag vet. Jag 
skulle gärna gifta mig med en bok.
Jag har det riktigt bra jag. Nu ska jag plugga litegrann, kanske snart iaf, men t.o.m det går bra. 
Minsann!

Söndagseufori

Wonk igår med Emma och hennes vänner, fast inte förrän halv ett. Mutade Felicia att stanna hemma och förfesta med mig. Niklas bjöd på skitgod after eight drink en gång, med någon mintalkohol. Det hade inte vi, men man tager vad man haver. Pepparmyntsolja i vodkan funkade lika bra, plus oboy=supergott. Stökade ner som satan, krossade is och shejkade vodka, extremt ambitiöst. F stack vid halv elva, jaha då hade jag två timmar att försöka fördriva. Som den sanna tidsoptimist jag är så lyckades jag nästan missa bussen ändå.
Fick gaykort på wonk, laminerat bevis på ens sexuella läggning, halvgay borde det förstås stå på mitt men det var väl antingen eller som gällde. Schlagerdans, öl och en bra vän, vad mer kan man önska? Helt plötsligt riktigt trött, på väg hem men fått sms av het man, kanske inte så trött ändå? 
Hängde med på svartklubb en sväng, är inte så häftig att det är ett ställe jag ofta frekventerar vilket märks :"tar dom inte kort?" eh nej, Svartklubb var det visst. Kan inte dansa till techno utan vare sig melodi eller 
sång, svänger lite med armarna och 
försöker smälta in. Hem till honom, somnar sju och vaknar halv elva. Alltid! Kan aldrig sova när jag varit ute och festat, dvs när man behöver det som mest. Extremt sleep deprived idag, orkar inte ens översätta ord, men det gör inte så mycket. Tycker livet är så jävla fint. Har mått så bra hur länge som helst nu, jag har världens softaste tillvaro och jag är väldigt tillfreds och bekväm med att vara Jag just nu. Måhända beror det på att jag inte pushar mig till att göra grejer jag inte har lust med, exempelvis bruka allvar med skolan, men det gör inget. Det kommer, snart. Viktigt att stanna upp och fokusera på hur bra livet faktiskt är. Vill inte ändra på någonting just nu, är väldigt lycklig och harmonisk vilket är en skitskön känsla!
Cynikern inom mig vill kräkas på det jag precis skrev, vill helst sudda ut klarar inte så mycket smör och mesighet på en och samma gång, men förnöjda tanten sätter sig på cynikern så hon håller käft.

Ingen särskild rubrik

Har umgåtts med Elisabeth och hunden Isis hela veckan. E har varit arbetslös denna veckan, så härligt med obegränsad kvalitetstid med fina vännen. Nästa vecka blir trist, eller den blir som vanligt, E har redan fått jobb igen-extremt bra på att vara arbetslös i två sekunder max! Grattis!
Får mycket motion med Isis, går långa promenader men vet inte om det kan ses som motion för det är inte sträckan som är lång, det är bara tiden. Isis går så långsamt så man får känslan av att faktiskt gå bakåt i tiden. Kommer älska den hunden som min egen.
Träffade bror igår, inget break through med vår kommunikation men det är det fina med syskon, man tycker om varandra utan anledning. Han brukar få komma hit och fixa tekniken (dator, dvd, tv, stereo, etc etc), brukar muta honom med middag men vad? har vi inget att fixa undrar mamma och jag, kan det vara så att efter tre år så finns inget mer att ordna och koppla? En stund smakar vi på denna märkliga nya världsbild, men ingen ko på isen eller nån annanstans, jag kommer på att jag har ju en grej 
jag behöver hjälp med och vips är ordningen återställd.
Somnar lite på matbordet och i pizzan, borde vara hemma och slöa men det är ju fredagskväll och jag ska träffa Kim vilket jag inte gärna vill ställa in. Borde inte dricka rödvin blir trötta, men lite depeche mode piggar upp så blir lite möllan och Debaser, men sitter mest och halvsover i deras soffa. Ska inte glömma powernapa. 
Idag ska jag ha en världens bästa lördag-dag. Läsa bok, dricka te och läsk, äta choklad, fila naglar, prata i telefon, störa syster och njuta i största allmänhet av min helt bekymmersfria tillvaro. Jag tänker också ha en världens bästa lördag-kväll senare, men senare! Nu är det softning på högsta nivå som gäller.

Veckans "nära-döden"-upplevelse

Kanske var att ta ut segern i förskott ang. yogan?! Skulle hem till elisabeth idag och göra yoga tidigt, hon skulle ändå vara uppe med hunden. Ringde precis, då har hon somnat på soffan "kan jag ringa dig sen?". Jojo. Blir nog ingen yoga idag. Själv tänkte jag i vart fall skylla på att det blöder i mitt öra för att slippa.
Kanske ska utveckla det här med örat. Det var så här att jag var hos min kära öronspecialistläkare igår. Som vanligt pratar och gullar hon med mig som om jag vore 5 år gammal. Första gången blev jag lite förnärmad, men en annan gång var min mamma med och fick samma slags behandling så uppenbarligen pratar läkaren så med alla. Nu tycker jag det är härligt och ser framemot att gå dit, känner mig så ompysslad när jag kommer därifrån! Förutom igår då- hon skulle då "dammsuga" mina öron med en specialsug. Trevligt? Inte. Alla som gjort det vet att det känns som att försöka suga ut hjärnan genom örat och att det gör vrålont. I vanliga fall. Igår gjorde det så ont att jag reflexmässigt nästan slog till läkaren. (cred till henne, hon hotade inte med polisanmälning utan var helcool:"ta ner handen och försök andas genom munnen") Man undrar ju när man sitter där om det här verkligen kan vara så bra? Men det är ju inte jag som är specialist så man uthärdar. Till dramats höjdpunkt som jag redan nämnt: igår kväll började det alltså blöda ur örat. Får lite lagom panik, tänk om trumhinnan gått sönder och nu kanske hjärnsubstans kan rinna rakt ut? Och andra liknande överdrivna tankegångar. Ett trauma som kommer sitta länge i minnet. 
Jo alltså, jag mår ju bra nu igen, men min 
hypokondrikervän E skulle absolut godtagit
det som giltig frånvaro och så skulle vi bakat kakor istället.

Uppdatering ang. yoga

Varken vi själva eller någon annan trodde väl vi skulle ta oss till bibblan, men det gjorde vi! Kom hem med lite allt möjligt, och har nu i två dagar i sträck (!) gått upp tidigt, eller klockan tio i vart fall, och gjort poweryoga i Elisabeths vardagsrum. Det är en fin syn må jag säga. Exempel på rörelser man gör är 
hunden. Svankar och har sig som 
aldrig förr, inte utan att man drar paralleler till något annat. Värst är dock när man ska sära på benen rakt upp i luften, då är vår nyfunna andliga rofullhet långt borta och fnissatackerna avlöser varandra. Vi får fortsätta åtminstone till en dag P hinner komma hem så han kan få fråga oss om "vi är fitta nu?" det är ju alltid ett roligt skämt.

Utöver yoga hann jag igår med både engelskprov och minsann en 
het träff med en man också. Just nu inte tid
för att utveckla mer i ämnena, ska äta och till elisabeth, men jag kan väl säga att den 
ena biten var väldigt trevlig och den andra
inte lika fullt. Inte så svårt att räkna ut vilket som var vad.  

Sömnspruckna tankar

Trött men för sprallig för att sova, druckit en halvliter kamomillte. Inte avslappnad, bara kissnödig. Fick humle av underbar jobbkompis, sägs ha lugnande effekt om man gör te på det. Gör man inte öl av humle? Är humle den 'verksamma substansen' i öl, kanske kan teet
 bli riktigt
livat? Kommer absolut inte resa mig för att koka te på spisen(!) känns lite överkurs just nu. Och för det mesta annars också. 

Varit med Elisabeth hos gynekologen för att ta ut hennes p-stav. Erbjöd mig att följa med som sällskap, så jävla lycklig att jag var tvungen att vänta i väntrummet. Blev närapå svimfärdig av historien efteråt. Extremt mesig när det gäller sådant. Fattar inte varför man väljer det alternativet till att börja med, finns p-piller. Frivilligt operera in en liten sak under huden, har vi inte sett hur dom tvångsmärker människor i filmer, känns lite för likt det för min smak. 
Tjejsnack efteråt i hemmets säkerhet är trevligare. Inte bara latat oss som vi brukar, går inte längre för nu har Elisabeth och Pierre skaffat sig ett litet lejon, finally har Elisabeth fått sin Shu-shu! (chow-chow). Isis är helt underbar med blå tunga, pepparkaksögon och orange päls. Matte och husse är också orangehåriga så tesen att hunden är lik ägaren stämmer bra, allt är som det ska vara.
E och jag brukar oftast komma in på samtalsämnet motion och framförallt vår brist på det. Tilltugg till diskussionen är massor av kakor och läsk så vi kan stå oss i den tunga planeringen av träning och sunda vanor. Idag har vi kommit fram till att yoga är en bra motionsform, hittat massor av bra träningsdvder som vi ska låna på bibblan imorgon. Segertippad favorit är en med yoga/meditation/ thai chi/ massage. Allt i ett liksom. Hittade några andra som verkade spännande exempelvis en mot stel  nacke och pilates. Har ingen pilatesboll men vi tänker nog ut något. Har faktiskt en träningsdvd i min ägo, stark rygg platt mage, kanske inte bra men aldrig använd så kvaliten lär åtminstone vara bra. Känner mig redan mer vältränad och fylld av inre lugn. 

Jobb

Jobbade inatt.
Morgonsamtal mellan mig och T, en av de boende på mitt jobb:
T: då fick din fästman sova ensam inatt.
Jag: Jag har ingen fästman, så det gjorde inte så mycket
T: har du ingen fästman?
Jag: Nä. Tycker du jag behöver det?
T: Ja
Jag:Varför det?
T: så att han kan hjälpa dig att duscha.

Och så ler han, han är Så härlig när han är på bra humör!

M är också jättefin, hon vaknar alltid mitt i natten och så måste man stoppa om henne.
M: Vad har du gjort idag?
Jag: Jag har varit hos min morfar på kalas, han fyller år idag.
M: Hur gammal blev han?
Jag: Han blev 74 (tror jag)
M: Vad fick ni att äta?
Jag: Kyckling och sen tårta
M: Det är gott med tårta

Ett par timmar senare vaknar hon igen. Tittar fundersamt på mig.
M: Vad var det för tårta ni fick?
Jag: Prinsesstårta
M: Prinsesstårta? -paus- Vilken färg?
Jag: Rosa
M: Rosa.
Sen kan hon sova gott. Mitt jobb är så himla bra ibland. Eller, dom boende är så himla bra.

Släktpartyyy!

Jag hade så extremroligt i lördags! Hemma hos Kim, sen möllan och sen Debaser. Yes igen, stämplen kvar sen fredagen t.o.m, nördigt? I vart fall köade vi+kims andra vänner som vi sprang på i en kvart, precis när vi var framme bestämde vi oss för kb istället. Kb var superbra. Men vi måste ha missat något. Vid ett tiden började dj:n spela rnb och hiphop (!) och sen fortsatte det så heela kvällen. Precis när man börjar tro att man har koll? Innan jag gick hemifrån nördgangsterdansade jag till "the way i are" och så spelas minsann den låten på klubben. Och alla andra likartade låtar. Det blev nörddans hela kvällen för min del.
Nu gillar jag helt plötsligt "the way i are". Jag menar gillar på riktigt!- det märkliga grammatiska felet till trots. Kanske nyskapande och häftigt, eller så kanske timbaland helt enkelt inte gått färdigt skolan? Ingen vet, ingen bryr sig. Vi vill bara skaka rumpan. 
Det är Felicias låt från början, hon gillar den. Felicia gillar däremot inte Rihanna-umbrella. Jag spelar den på högsta volym. Felicia tycker inte heller om Ronan Keating, avskyr skulle inte vara ett för starkt ord att använda faktiskt. Jag spelar lite Ronan 0ckså. Det är härligt med syskon. 
När mamma och jag åker bil så kommer alltid av någon outgrundlig anledning Sonja Aldéns låt "för att du finns". Mamma och jag älskar den, vi skruvar upp och så sjunger vi med så högt och fint vi bara kan, vi kan inte texten men det gör inget- inte behöver man kunna nån text för att fångas av den 
fantastiska känsla som låten 
frambringar! Felicia som tyvärr också befinner 
sig i bilen överväger att skriva 
upp sig på en adoptionslista.
Morfar fyllde år i söndags, ingen som vet hur gammal. Mamma gissar 74. Gissar! Jag vet minsann hur gamla mina föräldrar är. Han får trisslotter och blommor. Egentligen får han ogräs, mamma handlade blommor och valde gula fina. Kassabiträdet upplyser om att det är tistlar, men vafan tänker mamma, skit samma! Mormor frågar om mamma plockat blommorna i sin kolonistuga? Jag får byta ett ord med mina kusiner som jag egentligen gärna vill prata  mer med, men det är släktens äldre som håller i samtalsämnena. Diskuteras vilt om Doris och knäckebröderna, och vad som egentligen hände när elen inte var inkopplad när det spelades nån teaterpjäs i somras. Roar mig med att sparka Felicia på benen lite då och då, hon har lika roligt och kniper mig i armen. Jag upprepar syskon är härligt. Släkt också. Obs! Inte ironiskt, trots viss avsaknad av känsla för vad andra egentligen är intresserade av att lyssna på.

Nudlar

I köket finner vi räknudlar, biffnudlar, kycklingnudlar. Inte svamp eller grönsakssmak. Hur ska jag tolka detta? En subtil form av utfrysning? Jag är tillbaka, men hushållets dynamik har uppenbarligen förändrats. Det är Dom och så är det Jag, inte Vi. 
-Trevligt du kunde komma, när går din buss hem? 

Nog säkrast jag och min bakfylleparanoia går och lägger oss ner en stund.

Lördag

Äter jordnötsmör direkt ur burken. Felicias jordnötssmör. Hon är inte hemma. Hon är i en stuga mitt i skogen nånstans, mamma hade köpt en massa kakor till henne att ta med men dom glömde hon. Hittills har jag hunnit äta ca en tredjedel av dom,  men dagen har precis börjat så jag hyser stora 
hopp om hinna äta upp alla. 

Igår var roligt, födelsegrisens förnekelse av sina vänner till trots. Men man får göra som man vill när man fyller år, så det gör inget. Två herrar som tvunget skulle pilla i mitt hår hela tiden, märkligt men jag får väl se det som nån form av komplimang. Keath har redan allt, jag och Jessica spenderade halva dagen i stan för att hitta en present, eller det var förstås inte riktigt sant vi bestämde oss för att bjuda ut keath på kvällen och sedan ut och äta en annan dag, istället provade Jessica alla jeans som fanns att hitta och köpte till slut det paret som hon provade först. Jag köpte ingenting, jag har ca minus 50 på kontot. Budget och ekonomiskt sinne, que?

Idag får jag inte träffa Emma, det är trist för hon är bra hon. Det sedvanliga gänget ligger däckat sen igår, förutom Jessica som började jobba klockan sju idag. Bjuden på ommöbleringsfest hos henne idag, hon jobbar imorgon så troligtvis en rolig fest mellan klockan åtta och kvart i tio, Jessica i pyjamas och jag? Jag är nog inte där trots allt. Hoppas på Kim, sen har jag inte fler vänner. Mamma spelade in kommisare morse igår, det kanske faktiskt blir så livat! Det kanske är att festa till det i överkant, 
får akta så det inte blir rehab för mig snart.

This if for Emma

Ja, inte hela bloggen, men det här inlägget.

Hej Emma. Varmaste hälsningar, Kung Silvia